Kategori: Kärlek

Ibland kan ett sms från okänt nummer göra ens dag, ens vecka. Tack Mange som skickade detta efter artikeln om Ride of Silence. Jag spar dina ord i mitt hjärta. Vägen är vår om vägen är rätt <3

Kärlek

2014-05-21 20.23.35 2014-05-21 20.26.03 2014-05-21 20.28.29

Foton: Tony Carlsson

Vilken magisk kväll, gårdagens Ride of Silence-kväll.

Så himla många dök upp, trots Vårruset-jippot. Aeroracerfolks i snortajt, ståliskittade folks, Ride of Hope-folks, folks som aldrig cyklat i klunga förut, folks på tralla, folks på mtb och till och med en velonaut. Sedan hade vi förstås med oss dem som ville komma men som inte kunde – på grund av jobb eller andra åtaganden.

Och sedan hade vi med dem som inte kunde komma för att de inte längre fanns alls kvar någonstans annat än i jordens samlade själ, våra hjärtan och i våra tankar och i våra rynkor och vackra grå hårstrån.

Och sedan hade vi förstås publiken och staden! För en gångs skull såg vi till att inte ta bakgator utan cyklade prydligt och stolt genom de centrala delarna av staden – med hänsyn till Vårruset och de lättklädda kvällsflanörerna så klart.

Kommentarerna och blickarna vi fick från stadsborgarna kändes för det mesta positiva. Vi slapp förstås inte undan den klassiska åh är det Tour de France ni kör?-kommentaren men annars var det mest åh, cyklister! och heja heja! vi fick höra.

Jag tror det vart bra, detta med Ride of Silence. Även om anledningen är becksvart så blev stämningen fridfull, värdig och ljus. Vi syntes – alltså fanns vi.

Tack alla underbara som deltog! <3

P.S. Och speciellt ni som inte cyklat med klubben förut. Himla modigt av er att våga ligga i klunga – gå gärna med i Västerås CK:s Facebook-grupp så kanske ni hittar en tur som passar er!

1. Ubbes stiliga celeste stålis bad om att bli fotad
2. Vi väntar in “rödljuseftersläntarna” – alltså ser man typ hälften av alla som var med!
3. Alltid lika stiliga Johan och Petri
4. Foto: Eva Vicini, objekt: Katja & Eva
5. Bästaste Grannen hade tänkt ut rutten och cyklade jämte mig längst framme
6. Valle och Cecilia var härligt casual
7. Avslutningen på Bondtorget innan fikat på Bellman

Kärlek

Vet ni, jag är så glad att vara en cykelbloggare. Dels för att jag får blogga om det roligaste jag vet – förstås – men även av andra anledningar, typ dessa:

noll. Vi håller oss till ämnet. Och med det menar jag förstås inte att vi inte tillåter oss lite avstick då och då – man kan inte bara blogga watt, mil och höjdmeter – men den röda tråden finns där. Åh så härligt med folks med starka intressen!

ett. All kärlek till naturen. Gäller i och för sig alla friluftsälskande bloggare – men vi cyklister är ena bästa rackare på att uppskatta naturen och beskriva den så att man verkligen känner igen sig och vill. ut. med en gång.

två. Att vågar vara ärliga och så att säga “skippar the crap”. Eftersom vi är en nischad, rätt så liten grupp likasinnade så finns det ingen anledning att tillfredsställa hela den breda mainstreammassan. Finns ingen anledning att luras. Därför kan vi vara ärliga och verkligen blogga från hjärtat om sånt som intresserar oss och alltså inspirerar våra läsare.

tre. Vi hjälps åt. Kastar jag ur mig en fråga så dröjer det inte länge innan jag får massa svar. Och eftersom alla vet lite bäst och kan lite mest så blir det ju en härlig soppa av kunskaper och åsikter vilket gör att vi utvecklas och lär oss nytt, hela tiden.

fyra. Vi är snälla mot varandra. Jag har nu bloggat i över två år – och kan räkna neggokommentarerna på mina tio… nej fem, nej tre fingrar kanske? Och då slickar jag ändå aldrig några rumpor med mina åsikter. Och vet ni vad jag tror det positiva stämningen beror på? Just ja, dels på att cykling automatiskt gör folks till bättre människor (vad elaka cyklisthaters än påstår om oss) och dels på att när man har roligt så pallar man inte störa sig på småsaker. Eller hur?

fem. Vi främjar jämställdhet och medmänsklighet. Eftersom vi håller på med en sport som främjar resande och utforskande så ser vi så mycket hela tiden! Vi lär oss att uppskatta solens värmande strålar under morgonrundan, den där mackan mot en varm cafévägg, den där snälla herren som hjälper oss att laga punka, den där snälla damen som lånar ut sin pump så vi kan bättre på trycket, den där fattiga bonden i bergen som låter oss dricka ur sin brunn. Vi noterar orättvisorna i sporten och vi har all makt i världen att påverka, bara vi är tillräckligt många som vill det. Vi är alla cyklister och vi vet att vi inte klarar oss utan varandras hjälp och pepp på vår väg upp till toppen.

Kommer ni på fler anledningar? Shoot :D Puss!

Kärlek

Hej.

Dagens första kontakt med sociala medier blev en tragisk historia. Tryck på bilden. Bli mörkrädd.

Ja, ni ser ju själva. Och vi blir nästan mer bestörta över sådana som Berglund och Malthed än över det faktum att en tjugosexårig cyclocross-flicka har blivit så brutalt mosad av en lastbil – under en träningsrunda – att hon avled. Twitter, Facebook (här Vacchis diskussionstråd) mm kokar av kommentarer från människor som är ledsna och rädda över att det finns de som på allvar verkar hata och mer eller mindre medvetet skada oss som cyklar.

Låt oss skita i att hata dem tillbaka. De är inte värda vårt hat. Däremot är de värda att motarbeta. Fett och bestämt och med stil – helt i linje med vad cykling handlar om.

Idag kan du göra olika saker för att visa ditt stöd till cyklingen och faktiskt, även JÄVLAS med sådana som Malthed, för det förtjänar de banne mig!

* Skippa bilen till affären, cykla till affären för att inhandla gott till fredagsmyset! Är det fint väder – ta racern. Skippa cykelbanan. Du är cyklist och du får och ska stolt kunna framföra ditt fordon på allmän väg.

* Glöm inte att fota dig snyggt och lägg ut, på din Twitter, på din Facebook, så att alla ser. Tagga #cykelkärlek #cykelglädje #cykel #cykla – ja vad som helst med vårt vaffoord i. Skryt och le!

* Stödja långcyklingen och arbetet mot mobbning genom att skänka en slant till insamlingen som Marcus och Fredric har startat. De ska cykla så långt de orkar under tjugofyra timmar – häftigt! (tack Öijer för länktipset)

* Gå med i din lokala CK om du inte redan gjort det. Cykling i grupp är roligare och tryggare och gör en till en mer teknisk, säkrare cyklist. Lovar! Dessutom stödjer du cykelsporten på din ort.

* Börja tävla. Cykling är en sport att räkna med. Vi vet det, låt resten av landet få veta det också.

* Bryt regeln och ha på din din cykelkeps när du är ute på stan i helgen.

* Krama om dem du tycker om och njut av livet.

Puss!

Kärlek