Kategori: I väntan på kattungen

Hej läsarfolksis. Tack ni för alla fina ord och grattis igår. Nog är det en rejäl bit tid kvar till nedkomsten någon gång i oktober och fortsätter jag må som jag mått hittills – strålande ena dagen, noll ork och illamående andra dagen – så är det liksom inte en dans på lupiner jag ser framför mig. Men jag är som bekant en kortsynt naiv rackare och vaknar varje dag men inställningen men nu blir det bättre! så det artar sig ska vi se.

En intressant sak som hänt mitt psyke sedan jag blivit gravid är att jag är bra lugnare nu. För det mesta i alla fall. Ett par-tre gånger i månaden kommer det riktiga känslostormar då jag tror att precis hela världen är emot mig, och mest Jonas förstås, som inte alls fattar hur mycket jag faktiskt lider. Det är ett naturligt men ändå rätt löjligt tillstånd inser jag morgonen efter när jag märker att Jonas inte alls är emot mig, och inte någon större del av världen heller. Men förutom dessa domedagar så är jag rätt soft just nu vilket säkert också beror på att jag har jämnare blodsocker och färre roliga kickgivande ämnen som slutar på -in i kroppen.

På tal om kickar, vilken fet vårkick jag fick på vägen till jobbet imorse. Det var mitt favvoväder – solen höll på och rulla ut och det hade nyligen blötsnöat och regnat så hela världen var sådär härligt frisk. Helst hade jag tagit med mig crossen men har lite ärenden idag på stan så det får bli inomhusträning på kvällen istället.

Imorgon och på söndag ämnar jag dock cykla! Tiden går fort och imorgon är det premiär för den ledarstyrda cyklingen i min hemmaklubbs VCK:s regi. Samlingen sker som vanligt uppe på Berget, tiden är satt till 10.00 under alla helgerna i april och här kan du som är ny eller bara glömsk läsa om hur det funkar att cykla i grupp i vår klubb. Jag har fortfarande inte dragit på några slicks på crossen men funderar på att ändå dyka upp och känna mig fram. Jag har längtat efter att cykla i grupp, och jag ska försöka att även hinna med att leda några pass innan jag är för otymplig och flåsig för uppgiften. Självklart blir det inom det lugnare segmentet – det handlar både om ansträngningen och säkerheten – och jag är rätt pepp på att för en gångs skull vara med och introducera de helt nya till landsvägskörningens fantastiska värld.

Men inte gå händelserna i förväg. Vem vet, jag kanske inte klarar mer än att ligga bak i klungan, se långt fram i gravidsittställningen och prassla med cykelgodispappret. Inget dumt scenario det heller i och för sig när jag tänker efter. Inte alls.

Ska ni ut och vädra spirorna i helgen? Blir det kortkort eller sitter värmetightsen fortfarande på? Puss ≧◠ᴥ◠≦✊

English: Thanx for your kind words about my pregnancy! I’m doing my best do enjoy it even though it’s not always easy being pregnant. Today though, I’m longing for the weekend and also looking forward to the group cycling premiere arranged by our cycling club VCK.

Cykel I väntan på kattungen

Hej. Vill ni veta vad som hände på regionaltåget mellan Stockholm och Västerås kvällen den sjätte februari tvåtusensjutton?

Precis detta – från början darrigt skrivet för hand med tuschpenna i en anteckningsbok:

”Det är inte sant.

ÄR DET SANT?

Det är som en tusenstjärnorsexplosion!

Alltså, som att det liksom samlas in massa stjärnstoft på marken och sedan stiger upp mot himlen och sen ba boom!

På Centralen, lilla hålet-i-väggen-apoteket. Får ett plötsligt infall att köpa ett sista test.

Går in i tåget, kommer ihåg just ja toaletten till vänster. Sliter av plasten river ut testet ur förpackningen, slänger allt i papperskorgen och kissar rakt på stickan.

Linjerna ritar sig fram på den vita bakgrunden och på mindre en minut har det gått och blivit ett

KRYSS.”

(och sedan en massa andra mer eller mindre osammanhängande meningar illustrerade med kladdiga teckningar på kattungar)

Det var på ett tåg genom den klara, så underbart frostiga vinternatten som jag fick veta att jag och min älskade Jonas, ditt ansikte kan jag kyssa tills mina läppar svider så gott det är, vi blir mamma och pappa i höst. Om inte tåget är det är det mest romantiska stället för att bli golvad av graviditetsbeskedet så vet jag inte!

Åh herre nu är det ju offentligt, mina fingrar darrar nu också. Håll nu tummarna för oss kära läsare, håll nu tummarna för vår lilla familj. Och om ni undrar om bloggen så var inte oroliga för dess framtid – nu kan jag äntligen sluta vara hämmad och ägna mig åt massa mellan raderna-jox utan blogga öppet och ärligt igen. Jag ser fram emot att berika materialet.

Välkommen till Cykelkatten + 1 och låt äventyret fortsätta. Allt kommer att bli bra <333

English: Let’s finally get to it – I’m pregnant. Welcome to Cykelkatten + 1!

I väntan på kattungen