Magique in the makin
Bloggen är trasig just nu.
Och det är helt
ok
för jag är hel :))
Vi hörs snart!
#creatingmagic
Loving you is mad shit
Du får mig att stanna hemma och inte känna någon geografisk rastlöshet två dagar i rad, jag som har aldrig kunnat hitta hem bland fyra väggar
du får mig att börja förstå innebörden av ordet trygghet
får mig att krampaktigt spara alla de få, små tingen kvar från den biten historia som finns kvar hos min sida av din börd
får mig att stolt ställa fram min morfars försilvrade glashållare, min farmors benvita porslin och hälla upp kolsvart indiskt te med citronskiva i.
får mig att tala sjunga vyssja åtsäga andas på rim för du lägger det stora babyhuvudet på snett och ler
du får mig att le, le så mycket, le ikapp ditt tandlösa leende, täppa till din mun med en puss
du får mig att vilja bilda mig inom världens precis alla områden, astronomi flora fauna aritmetik världens geografi och så en del alkemi förstås –
får mig att skärpa mig ännu mer, ingen bitterhet får komma i vägen för när livets hinder ska formas om till guld.
Du får mig att skita i allt som rubbar vår ro. För dig är jag helt enkelt m a m m a.
Du får mig att vara rädd. Jag som har aldrig varit rädd för världens faror är rädd nu. Min rädsla får aldrig smitta dig men den finns där;
du får mig att likna ömsom ett höns, ömsom en björn, ömsom ett stockholmslejon
får mig att slås för din rätt till att växa upp i tron på världens godhet.
Så länge det går.
Du får mig att söka spåra mina rötter, hitta rötter som jag inte trodde fanns, skriva upp och dokumentera
får mig att vilja bygga oss ett hus.
Du får mig att laga rätter efter kokböcker. Jag lagar potatiskakor och soppor och annat du oftast ratar till förmån för orange barnmat men det gör inget för det är mysigt ändå.
Du får mig att titta på saker med nya ögon, du bildar mig genom din nyfikenhet
gör mig till en expert på att leva i nuet
du får mig att vara en bro, en lian, ett snöre, en säck med potatis, en ribbstol, en klättervägg, ett kanvas, ett bo.
får mig att stråla av lycka och stolthet,
får min kropp att känna glädje så vild att jag plötsligt reser mig och dansar
nästan lika bra som du.
Du sitter bredvid mig i soffan och bygger duplo och vilar då och då med huvudet i mitt knä.
Du gör mig harmonisk. You’re the apple of my eye. Ты мое маленькое солнышко.
Jag älskar dig så.
mamma
So what we gotta lose? What we gotta move? I move mountains.
God morgon folksis! Eller förmiddag? Vet inte vad man säger numer när en annan är uppe sen ottan varje morgon.
Har inte sovit många timmar inatt. Tankarna går som myrorna i benen (och inatt även armarna, jäkla WED/RLS-elände). Den här januarin har bjudit på en livskompott så intensiv, o-ego och solfattig att jag ibland undrar hur jag – vi – har orkat utan att bryta ihop och börja tjuvsupa boxvin och spela nätpoker för smslånade $ typ.
🤔
😌 nädå.
Om februari kommer att bli lugnare? Skulle inte tro det va. Då ska vi ju skola in Plutten på föris också. Och så har det ju självklart blivit något strul med platstjosan så inskolningen som skulle börja i början på månaden börjar inte förrän i mitten. Det ska bli mycket intressant att försöka få ihop kalaset med tanke på hur min jobb- och livsagenda ser ut. Men vadå, jag har fått ihop kalaset ett gäng gånger förr. Och Jonas – Jonas är en född klippa. Däremot hade det förstås varit skönt med lite lugn och ro. Även klippor behöver vindstilla perioder för att inte söndras ner av havsvågorna.
Men det är väl det som är ödet, och priset man får betala för att inte ha lärt sig att välja den lätta vägen i livet.
Well well. Jag har det hur bra som helst. Jag är välsignat med ett barn så självklart, vackert och gott inifrån och ut. Jag har skitkul i livet och är omringad av kärlek och folks som gör allt för att få mig att må bra, även om jag min vana trogen gör allt för att slå det ifrån mig i stunden. Och jag har lärt mig att finna ro i stormarna genom att vägra slå knut på mig själv för onödigheter.
Det är väl det där med cyklingen. Är det för lite av den varan så är mitt liv inte riktigt komplett ändå. Kan leva utan tur. Kan leva utan choklad. Kan leva utan sol. Och utan berg. Men utan berg och cyklingen, svårt alltså.
Jag körde ett fint kort inomhuspass i fredags. Postkräksjuka ben, usch, men sjungande själ. Må slutet av januari och resten av den kalla årstiden bjuda på många fina cykelpass, oavsett form och innehåll.
Slut på självterapin. Om en timme är det dags att slå på lite extra rött Chanel på läpparna, packa ner gåvorna jag njutshoppade i Stockholm igår och bege mig ner mot Mälarens strand för lite förbubbel och brudhäng.
Som Anna ba: ”Ingela får en sjuhelvetes vackert och sprudlande vinterdag!”
Bröllop och dop för en kär cykel+ kompis och hennes fina lillfamilj.
Nu kör vi. Ut i solen. Puss!
Listan med (nästan) gratis julklappar till favvocyklisten
Hej fredag kära cykelvänner. Hur står det till? Själv är jag obeskrivligt trött (årsslutet), småpepp på julfesten med cykelklubbsgänget på Bianchi Café & Cycles (italiensk julbord, intressant!) ikväll och har sakteligen börjat inse att det är inte alls långt kvar till både jul, nyårsafton och min födelsedag. Det sistnämnda är i och för sig inte så viktigt längre. Men fira är alltid kul och ge, det mår man ju bra av vet ju alla. Har ärligt talat aldrig förstått mig på vi ger inga klappar-idén. Hu så tråkigt. För vem har sagt att presenter är lika med dyrt eller ens saker? Det finns så mycket mer man kan ge. Sin tid. Sina idéer. Sina kunskaper. Sin värme. Sin kärlek. Sin glädje. Saker som är lika självklara som är lika lätta att försumma i all vardagslunken, eller hur? I dagens inlägg bjussar jag på några julklappsidéer som kräver inga eller väldigt få inköp mer ger desto mer glädje och (cykel)kärlek. Från cyklisten – till cyklisten. Voilà:
🎁
ett. Det kanske allra självklara men likväl ständigt uppskattade – en gemensam cykeltur till ett hemligt mål (för lite fika eller bara en wow-vy) eller på för personen nya vägar. En annan variant är att tanka hens cykeldator med en kärleksfullt ihopknåpad rutt. Så här!
Rimförslag: Ride with a view
två. Ett handgjort smycke av lösa små cykeldelar. Kan bli hur fränt som helst (titta bara på grejerna från TARGETVELO). Använd dig av exempelvis skinande kedjelänkar eller färgglada klingbultar. Har du inget grundmaterial så finns det på Panduro. Och du – det gör inget om smycken ser ut som något ett barn har tillverkat på förskolan. Det gör de flesta hemmagjorda prylar. Ändå tanken som räknas eller hur?
Rimförslag: Ett litet smycke för en som älskar cykel mycket
🎁
tre. En underbart god och varm middag efter cykelturen. Kanske efter recept från Henrik Orrens böcker Vélochef, Outside is free (om mat på grusäventyr!) eller Vélochef i Europa? Och snälla, inget LCHF här inte. HCHF ska det vara – och gärna något sött till efterrätt. Det är era själar värda!
Rimförslag: Outside is free, come and eat with me!
🎁
fyra. En hemlagad rakkräm – snacka om miljövänlig spalyx för cykliga ben! Här är receptet från min guide till perfekt rakade cykelben:
- 2/3 dl sheasmör
- 2/3 dl kokosolja
- 2/4 dl olivolja
- (valfritt – ett par droppar eterisk olja för doftens skull)
Blanda ihop – låt smälta i vattenbad – kyl ner i kylskåpet i ca 10 min – vispa upp till en fluffig smet i en burk. Förvara kallt, peta inte i krämen med händerna utan enbart med spatel eller sked.
Rimförslag: Här är något för att raka så att du på hojen sprakar!
🎁
fem. En gratis (present ju) ordentlig meklektion. Det finns ju så himla mycket värdefullt att lära sig. Sätt dig gärna in i kompisens situation. Vad kan hen behöva och är intresserad av? En bikepacker har ju oftast lite andra behov än den som tänker testa på att ställa upp som tävlingscyklist på landsvägssidan. En god IPA får gärna ingå i paketet. I know what I’m talking about…
Rimförslag: En riktigt god jul utan sneda hjul!
Här var de, de fem idéerna jag kommer på just nu. Har ni flera? Shoot i kommentarsfältet!
Nä hörni, glad fredag på er. Hoppas ni får en grym helg och cyklar minst två gånger varav i alla fall en gång i dagsljuset. Puss!
Och du, käraste vännen klokaste Grön Cyklist-Anna.
Tack för att du inspirerar mig till inlägg som detta.
Jag har redan kommit på vad du ska få i julklapp.Fredagssnacket om rösten, stoltheten, Malmöcrossen och kärleken
Hej.
Idag blir det inga hurtiga cycling memes. Är så långt ifrån hurtig som man kan bli. Halsen är sönder av allt hostande och rosslande den här veckan. Hela kroppen rosslar förresten. Jag låter som en kedjerökare. Mycket ohett. Fast ändå bättre än igår då jag lät fisförnämt nasalt. Har testat ett gäng olika skumma röster under veckan. Enda gången det var snyggt var i onsdags då jag hade en rätt frän Bonnie Tyler-stämma. Först idag jag mår jag som en människa igen. Om än en mycket kedjerökande sådan (I wish hehe). Nu kan det i och för sig bero på att den har råkat inträffa samtidigt som årets kanske innehållsrikaste jobbveckor och att jag har dessutom haft häcken full på fritiden men ändå.
Har förresten bestämt mig för att vara ledig fredagar under våren. Kan inte få nog, kan inte få nog av Plutten+Mamma-tid. Då ska cykelkärran få jobba också wohoo!
Ikväll far jag och Tony ner till Malmö och Malmöcrossen (← FB-eventet). Med mig har jag min nyservade cross (tack Jonas och Stenströms <3) och en förhoppning om god nattsömn x2, extragoda hotellfrullar x2 och att vara så pass fräsch att jag kan ställa upp och ta mig runt banan med en någorlunda värdighet på söndag. Imorgon blir det att rulla kort, lugnt och varmklätt – är jag varmklädd så kan jag inte ta i för då riskerar jag att börja svettas farligt, brr. Och att äta gott och mycket och supergrönt för det är mina smaklökarna värda nu när de har kommit hem igen.
Tänker hur som försöka kombinera vila med cyklig sysselsättning för att både dra nytta av egentiden och att inte längta ihjäl mig hem till Plutten. Det klassiska mammakombot, ni som vet vet.
Avslutar med tre stycken dagens, fast inte outfit då (även om Jumperfabriken-klänningen jag bär idag är för snygg för att inte nämnas öht).
Dagens stolthet
Idag är jag extra stolt över min lillebror. Kan inte beskriva rörelsen i mig när jag hörde och såg dig konferenciera under gårdagens konsert i Stockholm igår. Tänk va, min blyga viol som knappt vågade gå på förskolekalasen en gång i tiden. Jag har ju då aldrig någonsin tvivlat på dig och ditt ljus. Men igår var det inte bara jag som hörde och kände dig förvandla luftvågorna till guld. Vi var hundratals. Bär med dig det minnet. Rid järnet på succévågen. Stå upp för din rätt att ta din rättmätiga plats. Jag älskar dig.
Dagens sanning
Dagens truth (källa goda Rupi Kaur, vars sanningar är så enkelt paketerade att ett barn kan läsa dem men vars innebörd det krävs en vuxen till att ta till sig)
Har av någon anledning knarkat Rupi just idag. Är egentligen allergisk mot inspirational quotes eller vad sådant nu kallas men ibland måste även den rörligaste hjärnan få livets slutsatser paketerade och serverade i små och effektiva portioner. Ibland är allt man söker är enkla recept istället för invecklade rehabiliteringsprogram.
typ så här.
Dagens #cykelkärlek
Efter mitt senaste kärleksinlägg så kunde jag förstås inte släppa tanken på att även offroad-folket (stigisar, crossiesar, gravvlisar od) skulle få sig (oss) en egen dejtinggrupp på Facebook. Sagt och gjort av Singelklingan-Lena och nu finns gruppen plötsligt där och växer stadigt. Handen på hjärtat så tycker jag personligen inte att det behövs någon indelning – cyklister som cyklister liksom? Men nu finns det i alla fall något för alla. Bara att gå med i en eller i båda. Tack som engagerar dig för cykelkärleken Lena.
***
Så, nu avslutar vi det här inlägget på en high note. Nu peppar vi inför Malmö. Och att jag äntligen har investerat i ett par snygga (!) tåvärmare. Va, har jag inte bloggat om mina blåa cykeltår förut? My mistake.
Puss och vi hörs snart jag lovar.
