I lördags bestämde oss (eller heter det sig?) jag och Tony för att skita i’t och dra upp till Rättviks surrounds för lite Siljan häng’n’roll med bästaste Grannen, Anna & Co som ju hade kört Siljan Runt. Med oss hade vi våra hojar och en massa hejdundrans bra musik!
Katja
Katja
Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.
växlade upp och körde det glada Katja-tempot, dvs. trettiofem på slätan, fem uppför backarna… Nädå. Försökte faktiskt ligga jämnt igår. så gott det gick.
Det började bli väldigt vackert.
Skymning, tänkte jag.
Men nej.
Himlen fick för sig att öppna sig och göra det med råge! (anledningen till att det inte finns några bilder på eländet är för att jag hade fullt sjå med att hålla mig uppe på cykeln tromben till trots). Fy satan! Från typ tjugosex plus till femton på nolltid, vindar, bilar som (säker med flit) duschade en osv.
Tur för Annas cykelkakor som höll mig varma! Och tur jag är en hård jävel som innerst inne tycker det är rätt så tjusigt att cykla i extrema förhållanden – speciellt om det var bastu och fin väninna som nalkades för varje kilometer!
Väl framme såg bastun öde ut. Sari hade inte kommit hem än.
Jag parkerade rosen vid paradtrappen och gjorde mig bekväm i huset.
Döskallegänget, hej hej!
Tog en lång, het dusch, bryggde mig en kopp gott te och myste i kökssoffan med tidning och kattsounds från de lurviga vännerna nere på golvet.
och sedan kom Sari och vi bastade till två på natten och så däckade jag och vaknade alldeles, alldeles glad till en ny solig dag!
Nämen.
Igår var inte vilken dag som helst
igår var ju dagen den här lilla skitbloggen fyllde ett år!
smaka på den ni.
i ett år har jag underhållit mig själv samt hela den bloggläsande cykelsverige med det jag hoppas är en rolig blandning av träningsberättelser, reflektioner, inspiration och en sjujäkla massa levnadslust.
och ni – ni har hängt med! och läst! och kommenterat! och brytt er :) både glatt er med mig och cybervaggat mig i de svartaste stunderna. Hur fasiken jag ska nånsin kunna tacka er? Kom gärna med en idé.
Precis som sin blogg är verklighetens Katja en ung sportcyklist. Faktum är att jag cyklat landsväg i enbart ett år. Svårt att tro med tanke på hur nördig jag är, jag vet, men det säger sitt – tyvärr för en otålig en som jag! – genom att jag fått dras med diverse skador, aha-upplevelser av typen: “jag får nog jobba lite mer på att cykla lika snabbt som de som gjort det i femton år” och så.
Och det roligaste med det hela är ju att – det är nu resan börjar!
Nu när jag lärt mig att dricka ur flaskan samtidigt som jag växlar samtidigt som jag kanske tittar åt sidan
nu när jag inte längre går ner till fem km/h i cirkulationsplatser
nu när jag har kört lite lopp och gjort det snyggt
nu när jag kan mer om sporten, mer om min kropp och hur den ska tränas för att utvecklas
nu när jag lärt känna så många underbara cyklister
börjat inse att utbudet av cykelvägar i denna min värld (läs, hela planeten) är neverending
precis som elden i min kropp som tvingar mig att utforska nya världar som gömmer sig här och var, runtomkring i vår värld.
satans tidsbrist. var ju tvungen att sova ut och jobba idag
okej, detta inlägg handlar inte om cykel.
men så är ju Cykel, punk och kärlek den här lilla skitbloggen handlar om.
Jag såg nyss en underbar film, en estetisk centralstimulantia, grrr åh åh!
om ni gillar mode, foto och skönhet, ens lite så tycker jag ni bör se WE’LL TAKE MANHATTAN.
hade inga alls förväntningar men blev hänförd, främst för att färgerna, kläderna, känslorna och miljöerna är så Katja.
nån gång är jag i NY, cyklar Gran Fondo på en metallracer med smalt grönt överrör som matchar mitt röda hår och mina fräknar på näsan och sen så plåtar jag det som ingen annan märker är vacker förrän jag lagt upp bilderna.
så, off to dreams!