Cykelcross,  Katja kör landsväg,  Träna med barn

Söndagens kalasäventyr på väg, ås och fik

Hej måndag.

Eller nä hejdå måndag. Skitmåndag! Gillar ju egentligen måndagar. De är som hösten. Nystartarnas tid liksom. Men inte dagens måndag. Och så sömnlösheten och en åter (åter, åter, f-f-f-föris alltså) feberprickig Plutt på det.

Känns med andra ord mer rimligt att mest flyta med i nuet, massera sittbenen och tänka tillbaka på gårdagen istället.

Igår fyllde ju våran Ivar hela arton månader aka 1,5 år. Hipp hipp! Vi hade en chill morgon. Sedan packade jag ner han i kärran och cyklade till Västerås vandrarstolthet Ängsö. Inte nå jättegrönt ännu men fint ändå. Skänkte Angeliqa en tanke🖤

Vi stannade till på Ängsö Golfkrog. Det blev en bensträckare och mellis för Plutten och en snabb kaffe plus mazarin för Katja. Fast okej, Plutten åt halva mazarinen då.

Upp till Ängsö hade det gått tungt, tungt. Benen hade inte riktigt återhämtat sig sedan fredagens runda (vilar oftast längre mellan stålis-med-kärra-turerna) och så var det motvind hela vägen dit.

Desto skönare var det på vägen tillbaka! Vi mötte upp Jonas som hade måste byta styrlinda på grund av fågelbajs (!) och så fick han snällt koppa på kärran på sin awol.

Efter ett snabbt övervägande bestämde vi oss för att strunta i att ta snabbaste vägen hem. Nä. Solen sken, äventyrslustan fanns där så vi körde ett gäng (varav för mig vissa nya wii) festligt stökiga grusvägar ner till Mälaren och Gäddeholms Café.

Trots att cafét var proppfullt med sådana där barnfamiljer (det hade tydligen getts Trollflöjten för barn uppe i ladan, tänk så tråkigt att jag hade missat det!) och det var rätt urplockat i gottehyllorna så blev pausen en hit.

Vi satt ute i solen, hur länge som helst. Det åts räkmacka och våffla och Plutten lekte med mina nycklar. Lä ftw.

Livet kändes helreko.

Sedan for vi hem på grus och ås (hah jag börjar åter bli bitig i grusbackar). Strava här för vägkoll. Tony gled över med Östgötaloppet-recapen pizza och så gick gamle attaqueren Philippe Gilbert och vann hela Paris-Roubaix. Vilket lopp! Så taktiskt, så snyggt, så elegant.

Och sedan kom natten och pluttfebern.

Hade ni en bra cykelhelg? Jag är nöjd med mina timmar i sadeln. I veckan blir fokus på punch och distans. Puss.

Tävlings- och äventyrscyklist, ingenjör, kreatör, skribent och mamma. Hjärnan och hjärtat bakom CYKELKATTEN.CC - den värsta bästa bloggen om cykel, liv och kärlek sedan 2012. Gillar att cykla fort och snyggt på landsväg och i skog, cykelkultur, sina vänner och fantastisk musik. Och att få fler att finna och ta hand om sin inre cyklist. Tack för att du cyklar, läser och delar min passion.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.