Vad är jag för ett slags cyklist?

Glad vid sanatoriet!

Hej cykelvänner!

Så här inför vårens alla turer, läger och lopp kan det vara bra eller helt enkelt roligt att rannsaka sig själv och fundera på – vad är jag för ett slags cyklist? Genom att på ett ärligt och positivt sätt se på sina preferenser, styrkor och svagheter på ett objektivt sätt blir det lättare att satsa på det man tycker är roligt och utveckla det som sätter käppar i ens mentala och fysiska hjul. Jag tänkte berätta vad jag är för en slags cyklist – häng på utmaningen den som törs:

Jag har vardagscyklat året om i många, många år men sportcyklat sedan 2012. Jag började alltså cykla som vuxen med en ganska taskig utgångspunkt – en sjuklig, försummad kropp och ett psyke i botten. Jag behöver påminna mig om det då och då, när jag blir sur på mig själv för att min utveckling som cyklist inte har varit så jämn som hos de med friskare förutsättningar.

Jag är nästan 173 cm lång och väger när jag är i toppform strax under/över 70 kg. Jag skulle behöva väga lite mindre men jag älskar choklad nästan lika mycket som jag älskar cykel (berätta inte det sista för mina framtida sponsorer oki?)

Jag har en kropp i ett stort stretchbehov. Jag måste bli vigare för att bli bättre på att hoppa på/av cykeln i alla lägen. Att stretcha är pisstråkigt men det är ingen ursäkt.

Jag ogillar att jaga tiderna på motionslopp. Motionslopp för mig är just motionslopp – social rides som jag hoppar på för att ha lite nice med likasinnade i ett gäng timmar. Under motionsloppen så är jag den glada omhändertagaren som gärna ligger bredvid de som har det tuffast och ser till att de inte kroknar fysiskt och mentalt.

Hamnar jag i en motionsloppsklunga där någon gapar och styr militant utan någon känsla för cyklisternas olika kvalitéer och behov så blir jag irriterad och lämnar klungan.

Vill jag prestera så tävlar jag istället.

På race är jag – tyvärr om jag får säga det själv, men det hoppas jag bättra på så småningom – en dagsform- och humöråkare som kan hamna i botten ena dagen för att överraska och ta en bra placering andra dagen.

Jag har under många år lidit av att jag inte kunnat träna så bra som jag hade velat på grund av att jag ibland mår så dåligt psykiskt att jag inte klarar av att ens gå upp ur sängen. Men den biten kommer det att bli ändring på har jag bestämt.

På landsvägen gör jag mig bäst i teknisk klungkörning då jag får tänka mycket och cykla aktivt.

Jag gör bra ifrån mig på tekniska GP- och linjelopp i en större klunga.

Jag gillar uppochner-backig terräng men är inte snabbast i de riktigt långa backarna. För tung helt enkelt.

Jag är inte speciellt intresserad av tempocykling även om jag vet att den skulle förbättra mina värden.

Blöt jävlig och glad på väg mot Calobris

Jag presterar bäst i kyligare och gärna htfu-förhållanden.

Mina främsta kvalitéer som cross- och mountainbikecyklist är att jag är orädd, duktig på kurvtagning och finner uppriktig glädje i när det blir brötigt.

Jag är en sådan som behöver tid på mig att studera, spårvalstesta och provköra stigen eller banan innan jag slappnar av och kan stänga av rädslorna och trycka på som det krävs för att komma över hindren.

Jag måste ofta tänka på att växla upp när jag kör i terräng för bättre push.

Jag behöver blir bättre på att hålla jämn och hög fart under längre tid. Träna mer lagtempo bland annat.

Jag blir lätt nervös just sekunderna innan startdags och behöver därför jobba hårt med den mentala avslappningsbiten eftersom jag annars lätt sabbar de ack så viktiga starterna i cross (och snart även mtb).

Min även normalt ibsiga kista är så gott som alltid mycket dålig samma dag jag ska rejsa. Bara att finna sig i det.

Jag behöver varva upp psyket positivt strax innan jag ska prestera – därför gör jag bäst ifrån mig om jag har fått värma upp med stärkande musik.

Jag blir lätt förkyld och får därför absolut inte tumma på några av rutinerna kring uppvärmningen, kläderna före/efter passen och loppen, återhämtningen mm.

Min kropp är sådan som mår bra och blir starkare av återhämtningsdagar.

Min uthållighet och min rygg (!) mår bra av många cyklade mil. Distans är därför ingenting jag vill eller kan vara utan.

Ytan och detaljerna är viktiga för mig. Jag både trivs och cyklar bättre om jag vet att både jag och cykeln är top notch looking.

Gravid och studsig uppe på Hedesunda-åsen

Mitt hjärta dansar mest om jag får cykla i vackra omgivningar. Därför måste jag varva ”torra” teknik- och fartpass med rena njutningsturer för balansen.

Ja hörni. Mer kan förstås sägas men vi nöjer oss här.

Tänk på att detta är mina personliga ”mjukare” iakttagelser. Jag kan varmt rekommendera att göra ett konditionstest på något proffsigt ställe (googla ”konditionstest” eller ”cykeltest”) för torrare sanningar. Och nej – man behöver inte vara proffs eller ens vilja tävla för att göra ett sådant test – berättar man om sina ambitioner för testledaren så anpassar hen diskussionen och tipsen därefter. Helt klart värt för alla som vill utvecklas och få lite handfasta träningstid.

Var är du för ett slags cyklist? Berätta så blir jag glad.

Nu – kaffe och en bit choklad!

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge